From Uncategorized

Tonårsboken, drömmar och föräldraskap

I samarbete med den helt unika: Tonårsboken.
Vi åker till Österlen idag. För att vila lite. Landa efter veckor av slit. Andas in barnahår, klia ryggar, diska i mitt älsklingskök och grilla allt vi äter. Parera grodorna i trädgården, se solen gå ner bakom grönsakslandet, åka till havet.
Ligga på verandan, läsa den här boken. Våndas en del, känna aha, känna att jag inte är ensam, anteckna och drömma. Skratta rätt ut igenkännande, gråta en skvätt och få nya verktyg i redskapslådan som stavas föräldraskapet. Växa så det värker. Igen och igen.
Det här är inget vanligt samarbete. Men det är ett. Ett otroligt viktigt. Ett som inger HOPP, STÖD och PERSPEKTIV. 


När jag fick barn de första två gångerna, var det nittiotal. Jag var uppfostrad av 40-talister som fostrats av 20-talister. Jag hade precis förlorat min bästa vän och mamma och kände inga som hade barn, alltså några jag verkligen kunde prata med. Den enda boken som fanns att tillgå var skriven av en person som förespråkade en hel drös saker jag aldrig hade lyssnat på idag. Jag skulle vara auktoritär, men inte för. Jag skulle ge omsorg, men inte för mycket. Det skulle ske si och det skulle ske så. Lät bra i praktiken men den det var ändå för flummigt och pekpinneaktigt på samma gång. Det fanns inga konkreta saker egentligen, utan folk orerade bara om ”sunt förnuft”. Som om det var till hjälp när man kände sig helt lost ärligt talat?
Och d
et var liksom inte tal om att LYSSNA. Om jag hade vågat det där sista, både på mig själv och andra lite mera. Hade det där föräldraskapet varit tio gånger lättare. Om jag gått på min egna magkänsla, samma sak.

Just den här, Tonårsboken. Passar mig himla bra. Den är up to date med kapitel om stjärnfamiljen som ett exempel, hurra!
”Vi träffar tolv familjer och deras erfarenheter ligger till grund för att inspirera till hur vi andra kan navigera som tonårsföräldrar. Till vår hjälp hittar vi utrymme för egna tankar under rubriken ”Nu är det din tur”, där vi bjuds in att tänka själv samt att fundera tillsammans med vår tonåring kring svåra och viktiga frågor som hör tonårstiden till.”
Alltså OM jag fått denna i handen för tio år sedan, det hade på riktigt förändrat mitt liv. 
För det handlade inte om att mina tonåringar var jobbiga egentligen, utan om att jag inte kunde hantera deras nya skepnad särskilt moget ärligt talat. 
Jag är ledsen för det samtidigt som jag inser att det var ett annat liv då, en annan delal och jag handlade utifrån min giv och sits, då. Jag läser, finner tröst och påminns om som de själva skriver, glädjen och förmånen som det faktiskt är att få gå vid sin tonårings sida. 


I måndags fyllde ett av barnen 13 och jag lovar att den här boken kommer att ligga framme ständigt. Dessutom har jag två till som kommer att behöva mig som tonårsmamma framöver så det är bara att fortsätta att lära, göra om göra rätt och ta sig an mina barn nyfiket och respektfullt. Just nyfikenheten och ickepekpinnarna tycker jag att författarna Catarina Klentell och Catharina Wöhlecke-Haglund har lyckats väldigt bra med. Dessutom, månaden ut går allt överskott av försäljning av Tonårsboken till ett av Fryshusets projekt: barn till ensamma mammor. Hur bra?


Inbakat i detta inlägg måste jag även tipsa om Drömkalendern från Sporrong Form som jag fick på posten häromsistens. Den ska också följa med till Österlen och är just nu ett komplement till den andra. 


Precis som Tonårsboken känns Drömkalendern rätt enkel att ta greppa och för mig som lever lite splittrat med inte många utan snarare 100 bollar i luften är det oerhört enkelt och tydligt att spalta upp allt och få en bra överblick varje månad. Lite dagbok, men mest målsättning, belöningar, anteckningar och som att jag lättare kan coacha mig själv i olika projekt. 
Min första månad som exempel, har jag innan månaden ens är slut lyckats superbra med känner jag själv och snart är det dags för en ny, hurra! Där ska jag fokusera mer på mål som förälder, mitt nya kollektiv och mina konstprojekt. Du hittar den fina boken HÄR.

Hoppas att ni alla får en fin midsommar, tack för ordet!
/Lotta

 

 

 

Våra vänner på Fine Little Day (och tusen andra) har utförsäljningar i helgen

Det är fredag utförsäljningar över halva stan och jag började dagen med morgonmöte på fiket nedanför mig. Så himla himla skönt att bara rinna ner för trapporna och landa hos Azita på Café Sweet Times <3
Julia var så himla fin i sin rutiga blus. Jag tänker ibland att vi borde ha arbetskläder hon och jag de dagar vi jobbar ihop. Då skulle vi se ut ungefär som hon gör idag! 


Efter att ha pratat ikapp och jag lagt lapptäcket för allt jag skulle hinna sy ihop denna dag hälsade vi på våra vänner Fine Little Day som har utförsäljning hos Fritidsagenturen denna helg. Jag ville köpa allt. Det gick inte nä men hittade ändå fina fynd och de fyller på hela tiden så gå dit! En bra grej är att kommer du med egen kasse får du en present. Roligt, praktisk gåva är det också kan jag skvallra om…


Se där, öppettiderna finns i bild och allt!


Den här tycker jag om. Har en med fiskar själv och den är perfekt att ha med sig varma dagar som dessa. 28 grader i skuggan i maj. Inte kattskit nej. 
Så. Inte hann jag med hälften idag men det blev bra ändå. Var sak har sin tid och jag behöver verkligen varva ner, bena ut, skala bort, andas och allt sånt där jag bara gör korta stunder just nu. Faktum är att jag borde gå en kurs. Har lite glömt bort hur det var man gjorde. Ingenting menar jag. Måste kanske. Öva på att. Ligga under ett träd med handen över hjärtat. Se solen sila genom lövverket och låta gräset kittla mellan tårna. Börja med yogan igen. Sånt ni vet?

Jag drömmer mig dit nu. Bara en månad kvar till aningen latare dagar… 

/Lo

Vårt hemma, och livet i mars…

Jamen hej mars.

Det där att komma sig för, och att dokumentera annat än jobb med sin kamera. Görs mest på min instagram för tillfället. Jag har haft lite fullt upp med roligheter och livsresan helt enkelt. Hänger på Hagabadet mera än i min mjuka sköna soffa hemma nuförtiden tex. En bra sak förvisso. Men sen är det så himla himla mycket jag velat formulera i text här, sådant som inte får plats under de små rutorna på IG. tankar om samarbeten, om kroppen, om hälsa och kärlek. Om att inte passa i mallar och att gå sin egen väg. Och visa er jobb som jag pysslar med för tillfället. Allt från vackra stolar, broderier, tapeter, matrecept och Italienska viner till reportage, konstprojekt om kroppen och såklart de egna orden, de hemliga orden.
Men en sak i taget. Vi kan väl helt enkelt börja såhär. Med ett försiktigt hej, det är mars redan. 
Mars och ljusare dagar och människorna lyfter blicken och håller upp dörrar och skrattar igen. Jag ser allt att ni har mera vind i stegen nu, att kinderna rosas när ni ler på vagnen in mot stan, och plötsligt ses vi igen. Lunchar lite mera, rings lite oftare och händerna tycks fulla av osynliga blommor.
Om oss då, i nya hemmet, i nya verkligheten?
Det bor musik i oss och vi dansar genom rummen med ett nytt driv, jag önskar mig fler blommiga klänningar och kaffe på balkongen. Samtal om drömmarna och småbarnens underfundiga sagovärld. Storbarnens verklighet. Min. Er.
Vill visa detta också. Inte beredd på plåtningen men det blev så himla fint trots den mörka dagen. Tack.

 

Kom hit, verkligen, kom.
Och vi andas här. 

Livingroom songs