From 22 december, 2018

Julbadet


Oklippta naglar, julbadet och natten som ramlar in i oss.



Det är för väl att jag på något sätt alltid står med båda fötterna på jorden. 
Jag tackar livet för kvinnokollektivet, vännerna, alla möten, mellanrummen och vilan.
 




Det nya livet rör sig lika sinnligt som vattnet och den regnbågsfärgade badbomben bubblar, fräser, simmar, glider och slingrar sig och leker runt våra händer.


Och vi ska bara vara tillsammans. De dagarna som räknas som våra. Vi ska göra det bästa vi kan även när orken inte finns. 
Och när den finns ska vi flyga över staden. 
Luta oss mot glasdörrarna på bussen, lägga händerna mot det kalla blanka, känna alla hästkrafter under oss och ilningarna i magen när den långa blå bussormen 
svänger ner mot kanalen...
Jag har redan berättat för dig att jag älskar sånt där. Vardagens små njutningar och att ge sig hän.
Som hur Majas pepparkaksdeg smakar eller hur de små snöflingorna letade sig innanför kappan och kysste mitt vänstra nyckelben. Och känslan av att sitta på tåget till Stockholm.
Det är dit jag längtar om du vill veta.


musik: Tågtröst för hjärtan